Hoppa till innehållet
godkänd.

Ämnen i förarintyget

Sjökort och navigation för förarintyg

Sjökort och navigation för förarintyg: skala, djup, referensnivå, missvisning och Ufs, samt fart, tid och distans i knop och sjömil. Enkelt förklarat.

Ett sjökort är en förenklad bild av sjön. Det visar djup, land och farleder, men det är inte exakt. Här visar vi hur du läser kortet och var det kan vara fel.

Vilket sjökort ska du välja?

Sjöfartsverket ger ut sjökort i fyra skalklasser. Skalan är vanligtvis:

  • Översiktskort, 1:500 000: öppet hav och grov planering.
  • Kustkort, 1:250 000: att närma sig kusten.
  • Skärgårdskort, 1:50 000: inomskärs.
  • Specialkort, 1:25 000: trafikintensiva och svårnavigerade områden.

Skala 1:50 000 betyder att 1 cm på kortet är 500 meter i verkligheten. Större skala visar mindre område men fler detaljer. Därför är 1:25 000 en större skala än 1:50 000.

Finns flera kort över samma plats, använd det med störst skala. På ett skärgårdskort kan en tjock grön linje visa att du ska använda specialkortet bortom linjen.

Båtsportkort är vanliga sjökort i mindre format. De är tryckta på tåligt material och samlade i en spiralbunden bok.

Sjökortet är förenklat

Alla sjökort är generaliserade. Det betyder att verklighetens former och föremål har utelämnats eller förenklats.

Även andra saker kan vara fel:

  • Djup, bryggor och broar kan ha ändrats utan att Sjöfartsverket vet om det.
  • I vissa områden kan strandlinjen fortfarande ligga fel. Sjöfartsverket skriver att fel på upp mot 50 meter förekommer. I skala 1:50 000 blir 50 meter 1 mm på kortet.

Håll därför god marginal till uddar och grund.

Djup i sjökortet

Djupen visas med siffror och med djupkurvor. En djupkurva är en linje som begränsar ett område där djupet ligger mellan två värden. Strandlinjen räknas som 0 m-kurvan. Utanför den finns oftast en 3 m-kurva.

Mellan strandlinjen och 3 m-kurvan kan det vara allt från 0 till 3 meter. Räkna därför med det grundaste värdet i området.

Hur bra siffrorna är beror på hur de mättes. I stora delar av skärgården kommer djupen fortfarande från gamla mätningar med handlod. Mätpunkterna kan ligga långt ifrån varandra, så grund emellan kan ha missats. Moderna mätningar görs med flerstråleekolod, som ger en detaljerad bild av hela det mätta området.

Referensnivå och landhöjning

Vattenytan går upp och ner. Därför räknas alla djup från en fast nivå, referensnivån. Du hittar den i sjökortets övre högra hörn. I ett båtsportkort står den på pärmens insida.

På större delen av kusten höjs landet långsamt. Det kallas landhöjning och är störst längs Norrlandskusten, som mest ungefär 1 cm per år. Därför blir djupen i äldre kort inaktuella. Det kan vara grundare än kortet visar, även vid medelvattenstånd. Korrektionen för landhöjning kan som mest vara ungefär 0,4 meter.

Sjöfartsverket och andra sjökortsproducenter runt Östersjön byter successivt till en gemensam referensnivå, BSCD2000. Bytet ingår i projektet Sjökortslyftet, som började 2016 vid finska gränsen och går söderut.

Står BSCD2000 i kortets övre högra hörn, behöver du i dag (2026) inte räkna om djupen för landhöjning.

Elektroniska sjökort

Ett rastersjökort är en bild av ett papperskort, uppbyggd av små bildpunkter. Ett vektorsjökort består av kodade punkter, linjer och ytor. Då kan systemet till exempel larma för grund längs din rutt.

ENC är officiella vektorsjökort som ett lands sjökortsmyndighet ger ut. Sjöfartsverkets ENC används i de flesta plottrar (GPS med sjökort) och appar för fritidsbåtar i svenska farvatten.

Zoomar du in mycket blir bilden större men inte mer exakt. Då kan du gå för nära faror. Vissa system varnar när du zoomat in mer än underlaget är avsett för. Håll ändå själv koll på inzoomningen.

Håll kortet aktuellt: Ufs

Sjökort är en färskvara. Många saker ändras, till exempel bojar, djup och fyrsektorer (fyrar förklaras på sidan om sjömärken).

Ufs står för Underrättelser för sjöfarande. Sjöfartsverket använder dem som officiell kanal när sjökort och båtsportkort ska rättas. Nya notiser kommer nästan varje vardag. Varje vecka samlas de i ett pdf-häfte. En notis med (T) efter numret gäller tillfälligt. (P) betyder att den är preliminär.

Nere till vänster på kortet står utgåvan (Edition) och datumet då informationen hämtades (Corrected up to). Läs Ufs även om du navigerar med plotter eller app. Plottrar och appar kan sakna några nya och tillfälliga ändringar.

Symboler, kablar och broar

Symboler och förkortningar förklaras i publikationen Kort 1 (INT 1). Undvik att ankra och fiska med bottenredskap nära kablar och rör i sjökortet. Det gäller även om kortet inte visar något förbud.

Vid en bro anges segelfri höjd. Den räknas från medelhögvattenytan, ett medelvärde av de högsta vattenstånden under många år, minus en säkerhetsmarginal. Vid låga broar över skyddade farvatten, upp till cirka 3 meter, anges oftast höjden över referensnivån, utan marginal. Vattenytan kan då ligga mer än 1 meter över den nivån. Känn till båtens högsta höjd och kolla aktuellt vattenstånd.

Kompassen och missvisningen

Kompassnålen pekar mot magnetiskt nord, inte mot geografiskt nord. Vinkeln mellan dem kallas missvisning. Den räknas i grader och är positiv mot öst. Östlig missvisning betyder att nålen pekar öster om geografiskt nord. SGU:s karta för 2025 visar östlig missvisning i Sverige, med olika värde på olika platser.

Missvisningen ändras långsamt över tid. Därför ska du inte lita på ett gammalt värde. Hämta uppgiften i ett aktuellt sjökort, båtsportkort eller ENC. Där står också lokala magnetiska störningsområden.

Kompassen kan även störas av saker i båten. Transportstyrelsen nämner elskåp, mobiltelefoner och VHF-radio som vanliga störkällor, i en text om mindre fartyg.

Praktiskt sjökortsarbete, som att ta hänsyn till missvisningen när du sätter kurs, tränar du med ett övningssjökort. Läs mer i guiden om provet.

Fart, tid och distans

En nautisk mil, ofta kallad sjömil, är 1 852 meter. Hastigheten knop betyder en nautisk mil per timme. En kabellängd är en tiondels nautisk mil, alltså 185,2 meter.

Tre samband räcker:

  • distans = fart × tid
  • tid = distans ÷ fart
  • fart = distans ÷ tid

Gör om minuter till timmar genom att dela med 60. Några exempel:

  • 7 knop i 2 timmar ger 14 sjömil.
  • 14 sjömil i 8 knop tar 14 ÷ 8 = 1,75 timmar. Det är 1 timme och 45 minuter, eftersom 0,75 × 60 = 45.
  • 9 knop i 20 minuter: 20 minuter är 1/3 timme, så du hinner 3 sjömil.

Färdplan

Att låta någon i land känna till din färdplan hör till säkerheten. Läs mer på sidan Säkerhet och sjömanskap. Kurs och bäring förklaras i Sjövägsregler.

Ord att kunna

OrdBetyder
ReferensnivåFast nivå som sjökortets djup räknas från. Den står i övre högra hörnet
ENCOfficiellt vektorsjökort från ett lands sjökortsmyndighet
UfsSjöfartsverkets underrättelser med rättelser till sjökorten
Kort 1 (INT 1)Publikation som förklarar sjökortens beteckningar och förkortningar
MissvisningVinkel mellan geografiskt och magnetiskt nord, positiv mot öst
Nautisk mil1 852 meter. Kallas ofta sjömil
Segelfri höjdStörsta höjd, räknad från medelhögvattenytan, som en båt kan ha under en bro eller ledning

Vill du testa dig? Öva på sjökort och navigation.

Exempelfrågor om sjökort och navigation

Så här ser frågorna ut. Svara i huvudet och öppna sedan svaret. Med ett gratis konto övar du på alla gratisfrågor och ser hur det går.

  1. Exempelfråga 1

    Vad är kompassens missvisning?

    • ASkillnaden mellan strandlinjen i sjökortet och den verkliga strandlinjen
    • BSkillnaden mellan geografiskt norr och magnetiskt norr där du är
    • CVinkeln mellan magnetiskt norr och kursen du styr efter kompassen
    • DAvståndet mellan din verkliga position och positionen som plottern visar
    Visa svar och förklaring

    Rätt svar: B. Skillnaden mellan geografiskt norr och magnetiskt norr där du är

    Missvisning är skillnaden mellan geografiskt norr och magnetiskt norr, alltså den riktning som kompassnålen pekar mot. Den är olika på olika platser och ändras långsamt med tiden, men den beror inte på vilken kurs du styr. Sjöfartsverket skriver att du måste ta hänsyn till missvisningen när du navigerar med magnetkompass.

    Källa: www.sjofartsverket.se

  2. Exempelfråga 2

    En knop är en sjömil per timme. Du ska köra 9 sjömil i 12 knop. Hur lång tid tar det?

    • A45 minuter
    • B1 timme och 15 minuter
    • C1 timme och 20 minuter
    • D108 minuter
    Visa svar och förklaring

    Rätt svar: A. 45 minuter

    Tid = distans ÷ fart = 9 ÷ 12 = 0,75 timme. En timme har 60 minuter, så 0,75 timme är 0,75 × 60 = 45 minuter. Svaret 1 timme och 15 minuter får du om du läser 0,75 som 75 minuter. Svaret 1 timme och 20 minuter får du om du delar farten med distansen. Svaret 108 får du om du multiplicerar 9 × 12.

    Källa: www.sjofartsverket.se

  3. Exempelfråga 3

    Varför anger sjökortet en referensnivå för djupen?

    • AVattenytan varierar, så djupen behöver räknas från en fast nivå
    • BDen visar hur djupt det var just den dag som kortet trycktes
    • CDen gör att djupen gäller vid det högsta vattenstånd som finns
    • DDen visar hur varmt vattnet är på olika djup under sommaren
    Visa svar och förklaring

    Rätt svar: A. Vattenytan varierar, så djupen behöver räknas från en fast nivå

    Vattenytan går upp och ner på grund av vind, strömmar, lufttryck och tidvatten. Därför räknas sjökortets djup från en fast och bestämd nivå, referensnivån. Det verkliga djupet en viss dag stämmer därför ofta inte helt med sjökortet. Skillnaden är sällan mer än 0,3 till 0,5 meter. Har du liten marginal under kölen måste du ta hänsyn till aktuellt vattenstånd.

    Källa: www.sjofartsverket.se

  4. Exempelfråga 4

    Var längs svenska kusten är landhöjningen störst?

    • ALängs västkusten
    • BLängs Norrlandskusten
    • CI Stockholms skärgård
    • DLängs sydkusten i Skåne
    Visa svar och förklaring

    Rätt svar: B. Längs Norrlandskusten

    Landhöjning betyder att land och havsbotten långsamt höjer sig i förhållande till havsytan. Den är störst längs Norrlandskusten, som mest ungefär 1 cm per år. Därför blir djupsiffror, djupkurvor och flacka stränder långsamt inaktuella i äldre sjökort. Längs Norrlandskusten har bytet till en ny referensnivå i sjökorten också gett de största ändringarna.

    Källa: www.sjofartsverket.se

  5. Exempelfråga 5

    Vad är Ufs (Underrättelser för sjöfarande)?

    • ATransportstyrelsens register över fritidsbåtar och deras ägare
    • BSMHI:s varningar för hård vind och högt vattenstånd till sjöss
    • CSjöfartsverkets officiella kanal för rättelser till sjökorten
    • DEn app som visar var andra båtar i närheten befinner sig
    Visa svar och förklaring

    Rätt svar: C. Sjöfartsverkets officiella kanal för rättelser till sjökorten

    Ufs är Sjöfartsverkets officiella kanal för rättelser till sjökort och båtsportkort. Där finns också annan information som är viktig för navigering i svenska farvatten, till exempel tillfälligt ändrade fyrar och skjutvarningar. Nya notiser publiceras nästan varje vardag i en sökbar databas, och varje vecka kommer ett samlat häfte som pdf. När du köper ett sjökort bör du rätta det med de Ufs-notiser som gäller för kortet.

    Källa: www.sjofartsverket.se

Öva på sjökort och navigation

Frågor i ämnet med förklaring och källa. Gratis konto.