Jägarexamen artkunskap: känn igen arterna

Artkunskap betyder att du känner igen djuren och vet vilka som får jagas. Det är ett av ämnesområdena i teoriprovet för jägarexamen. Här får du arternas kännetecken och en överblick över jakttiderna. Det här är bra att kunna.

Vilka djur får man jaga?

Vilda däggdjur och fåglar kallas vilt (2 § jaktlagen). Vilt är fredat, alltså skyddat. Jakt är bara tillåten om jaktlagen, en regel som bygger på den eller ett beslut medger det (3 §). Mer finns på sidan Jaktlagstiftning.

I jaktförordningen står vilka arter du får jaga och under vilka tider. Jaktåret löper 1 juli–30 juni. I dag (28 oktober 2026) har bilaga 1 allmänna jakttider för bland annat:

• hjortdjur: rådjur, kronhjort och dovhjort
• vildsvin
• harar: skogshare och fälthare
• bäver, rödräv, grävling, skogsmård och iller
• fåglar, till exempel gäss, änder, ripor, orre, tjäder, rapphöna, fasan och morkulla

Älg har egna tider i bilaga 2. Björn, varg, järv och lo saknar allmän jakttid. De kan jagas genom licensjakt om Naturvårdsverket eller länsstyrelsen beslutar det (23 c, 23 d och 24 a §§ jaktförordningen). Ett av villkoren är att inget annat lämpligt alternativ finns.

Bilaga 4 gäller jakt som ska förhindra skador. Där får främmande arter som mink, mårdhund, tvättbjörn och vildkanin jagas hela jaktåret.

Hur skiljer du hjortdjuren åt?

Hjortdjuren känner du igen på storlek, horn och bakdel. Bakdelens ljusa fält kallas akterspegel. Måtten är ungefärliga för vuxna djur. Hanarna är oftast större än honorna.

• Älg. Störst av dem. Vikten är 200–700 kg. Mankhöjden, alltså höjden upp till skuldrorna, är 1,4–2,2 meter. Svansen är mycket kort. Tjuren (hanen) har stora, ofta skovelformiga horn med breda, platta delar. Han fäller dem i december–mars, och nya växer från april. Kon (honan) saknar horn, men det gör tjuren också en tid på vintern. Hon har en gråvit kil på insidan av bakbenen, och det har inte tjuren.
• Kronhjort. Väger 120–255 kg. Akterspegeln är ljust gulbeige. Hanens horn blir med åren en grenig krona. Den har vanligen tio till arton taggar, alltså grenar, men inga skovlar.
• Dovhjort. Storleken ligger mitt emellan rådjur och kronhjort. Akterspegeln är vit med svart kant. Svansen är lång, hänger ned och har en bred svart mittstrimma. På sommaren har pälsen oftast vita fläckar. Hanens horn är breda och skovelformiga från tredje året.
• Rådjur. Minst, 18–36 kg, med mycket kort svans. På vintern är pälsen mörkbrun till gråbrun, ofta med tydligt vit akterspegel. Råbocken (hanen) har uppåtriktade horn, 20–25 cm långa, med upp till tre taggar. Rågeten (honan) saknar horn. Ungarna kallas kid och har vita ränder och fläckar.

Hur känner du igen vildsvin?

Vildsvinet väger 60–150 kg. Huvudet är stort, och nosen är bred och platt som ett tryne. Pälsen är oftast mörkbrun eller gråsvart. Ungarna, kultingar, har ljusa och mörka längsränder.

Hos vuxna djur sticker hörntänderna i underkäken ut. De kallas betar och syns mest hos galten, alltså hanen. Vildsvin lämnar ofta spår efter bök: de gräver upp marken med trynet för att hitta föda.

En sugga (hona) som följs av små randiga eller bruna kultingar saknar allmän jakttid. Du måste alltså kunna se skillnaden mellan henne och andra vildsvin.

I Mellansverige händer det ganska ofta att en björn tas för ett vildsvin. Björnen har betydligt grövre ben och en puckel över skuldrorna.

Rovdjur: räv, lo, varg och björn

Räv har allmän jakttid. Lo, varg och björn har ingen. Kontrollera därför alltid vilken art det är före skottet.

• Rödräv. Väger 5–10 kg. Den har vit halsfläck, vit spets på svansen och svarta nedre ben. När den går lugnt i snön sätter den ofta bakfötterna i framfötternas spår. Spåret blir då en rak linje.
• Lo. Svarta tofsar på öronen och en mycket kort svans med svart yttre hälft. Benen är långa och fötterna stora. I ett lospår syns aldrig klor.
• Varg. Hos svenska vargar är kinderna nästan alltid vita. Svansen är yvig och hänger oftast ned. Spåret är stort, och där syns oftast klor. Varg kan likna en hund. Vita kinder och hängande svans hjälper, men räcker inte ensamma.
• Brunbjörn. Ryggen buktar upp i en liten puckel över skuldrorna. Huvudet är stort med runda öron. Benen är grova och klorna långa.

Harar, kaniner och bäver

Skogsharen och fältharen liknar varandra. Titta på svansen. Skogsharens svans är helt vit, även ovanpå. Fältharens svans har svart översida. Fältharen är dessutom större och har längre öron. Den hör inte hemma i Sverige från början. Den planterades först ut på ön Ven 1858.

Vildkaninen är mindre än hararna. Öronen är kortare och saknar svarta spetsar.

Bävern har en bred, plattad svans och mörkbrun päls. Den bygger en hydda eller gräver ett bo i strandbrinken. Ingången ligger alltid under vattenytan. En simmande bäver kan förväxlas med en utter. Uttern är mer långsträckt och har smalare svans. Den har ingen jakttid.

Fåglar

Orrtuppen (hanen) är blåsvart med röda ögonbryn och vita band på vingen. De yttersta stjärtfjädrarna böjer utåt. Orrhönan (honan) är spräcklig i grått och rostgult.

Rapphönan är en hönsfågel med kompakt kropp och kort stjärt. Ansiktet är orangebrunt, och på buken finns en mörkbrun, hästskoformad fläck.

Många fåglar får inte jagas alls. Sångsvan finns till exempel inte i bilaga 1. Därför saknar den allmän jakttid.

Vilka arter är statens vilt?

Vissa arter är statens vilt. Tas ett sådant djur om hand, hittas det dött eller dödas det medan det är fredat, går det till staten. Det gäller enligt 33 § jaktförordningen bland annat lo, varg, björn, järv, fjällräv och utter. Det gäller också örnar, falkar, kärrhökar, berguv och fjällgås.

Björn, varg, järv och lo kan ändå jagas vid licensjakt. Vad du gör efter skottet står på sidan om vilthantering och eftersök.

Vad gäller för jakttiderna?

Jakttiderna ändras ibland. Läs alltid den aktuella jaktförordningen. Enligt jaktförordningen i dag (2026) gäller till exempel:

• älg: 8 oktober–31 januari i övriga delar av landet. I vissa delar av norra och mellersta Sverige börjar jakten redan 1 september (bilaga 2). Licens- och älgskötselområden förklaras på sidan om jaktlagstiftning.
• rådjur: 1 oktober–31 januari. För hornbärande djur och kid finns särskilda tider med villkor.
• grävling: 1 augusti–31 januari.
• rapphöna: 16 september–30 november.

Datumen ovan är lika före och efter 1 juli 2027. Då får bilaga 1 och 2 nya versioner. Tiderna för flera andra arter ändras, till exempel fälthare och kid. Tiden kan skilja mellan arter, län och kön.

Så övar du artkunskap

Koppla varje art till ett kännetecken och en jakttid. Lär dig hur hanar, honor och ungar ser ut. Naturvårdsverket skriver att kunskapen behövs för en säker avskjutning. Öva särskilt på arter som liknar varandra: rådjur och dovhjort, skogshare och fälthare, varg och hund, björn och vildsvin. Provets upplägg finns i guiden om teoriprovet.

Du kan också öva på artkunskap.

Ord att kunna

Ord	Betyder
Allmän jakttid	Den tid då en art får jagas enligt bilaga 1 till jaktförordningen
Licensjakt	Jakt efter licensbeslut. För björn, varg, järv och lo beslutar Naturvårdsverket eller länsstyrelsen. För älg beslutar länsstyrelsen
Statens vilt	Arter vars djur tillfaller staten om de tas om hand, hittas döda eller dödas medan de är fredade
Akterspegel	Det ljusa fältet på bakdelen hos ett hjortdjur

| Kid | Rådjurets unge | | Kulting | Vildsvinets unge | | Beta | Vildsvinets stora hörntand i underkäken |