Jaktlagstiftning för jägarexamen: jakträtt

Jakt styrs av jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905). Sidan förklarar jakt, jakträtt, jaktkort och straff. Reglerna ändras ibland, så läs alltid den senaste texten på riksdagen.se.

Hur hänger jaktlagen och jaktförordningen ihop?

Jaktlagen är en lag som riksdagen har beslutat. Den gäller viltvård, rätten till jakt och hur jakten går till. Lagen ger regeringen rätt att bestämma vissa saker närmare, till exempel jakttider och vilka vapen och jaktmedel som får användas. Regeringen gör det i jaktförordningen.

Både jaktlagen och jaktförordningen ändrades den 1 juli 2026. Flera av förordningens bilagor, bland annat de allmänna jakttiderna, byts ut den 1 juli 2027. Jakttiderna för enskilda arter hör till sidan Artkunskap.

Vad räknas som jakt och vad är vilt?

Vilt är enligt jaktlagen vilda däggdjur och vilda fåglar. Fiskar och grodor är inte vilt.

Jakt är mer än att skjuta. Letar du efter vilt, följer spår eller förföljer det med avsikt att fånga eller döda det, är det också jakt. Till jakt hör även att ta ägg från fåglar eller förstöra dem, liksom ingrepp i viltets bon.

Från början är viltet fredat. Du får bara jaga när jaktlagen, en regel som bygger på den (till exempel jaktförordningen) eller ett beslut medger det. Skyddet gäller också djurens ägg och bon.

Jaktförordningen räknar med jaktår. Ett jaktår börjar 1 juli och slutar 30 juni. De allmänna jakttiderna står i en bilaga. Länsstyrelsen, statens företrädare i länet, kan korta en jakttid för en viltart om snö, is eller temperatur gör det nödvändigt.

Vem har jakträtten?

Med jakträtt menas rätten att jaga inom ett visst område. Den följer med marken. Den som har den kallas jakträttshavare.

• Fastighetsägaren har som regel jakträtten på sin mark.
• Den som arrenderar, alltså hyr, jordbruksmark har jakträtten där, om inget annat står i avtalet.
• Har du jakträtt på marken bredvid en väg, har du den också på vägen.
• Äger du en fastighet vid en strand, har du jakträtt på det allmänna vattnet upp till 100 meter från strandlinjen.
• Delägare i samfälld mark jagar som regel bara för egna behov, om inte delägarna enats om annat.

Jakträtt som någon har fått av markägaren får inte lämnas vidare utan markägarens samtycke. Undantaget gäller jakträtt som följer med ett jordbruksarrende.

Enligt jaktlagen i dag (2026) får du jaga på övrigt allmänt vatten, om du anmäler det först. Du måste vara svensk medborgare eller medborgare i ett annat EU-land eller EES-land (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). Det gäller även öar och klippor utan fastighet. Anmälan görs till Naturvårdsverkets jaktkortsregister.

Ett jakträttsavtal mot betalning på bestämd tid, minst ett år, upphör inte av sig självt. Det måste sägas upp minst sex månader innan avtalstiden går ut, om inte längre tid har avtalats. Sägs det inte upp i tid, förlängs det lika länge, dock högst fem år.

Jakträttshavaren får också ta hand om vilt som hittas dött. Enligt jaktförordningen i dag (2026) tillfaller dött fredat vilt av vissa arter, till exempel varg och örnar, i stället staten.

Du kan bo på en gård, eller ha en trädgård, utan att ha jakträtt där. Då får du döda vissa djur som söker sig in och kan göra skada eller besvär. Enligt jaktförordningen i dag (2026) gäller det vissa däggdjur, till exempel vildsvin, grävling och ekorre, men inga fåglar. Rådjur finns inte med.

Jägarexamen och jaktkort ger ingen jakträtt. Jagar du olovligt på någon annans jaktområde, kan du dömas för jaktbrott.

Vad visar jaktkortet?

Den som jagar måste i regel betala en årlig viltvårdsavgift. Det statliga jaktkortet bevisar att avgiften är betald. Det visar inte att du har jägarexamen, vapentillstånd eller jakträtt.

Du ska ha kortet med dig när du jagar. Bland andra polisen, kustbevakningen och jakttillsynsmän kan be dig visa det. Det gäller också markägaren och jakträttshavaren. Belopp, betalning och vapentillstånd finns i guiden Jaktkort och vapenlicens.

Vilka regler gäller när du jagar?

• Hänsyn. Jaga så att djuret inte lider i onödan och så att ingen människa eller egendom kommer i fara.
• Skadat vilt. Har ett djur skadats under jakten, ska jägaren snabbt ordna så att det kan hittas och avlivas. Mer finns på sidan Vilthantering och eftersök.
• Motordrivna fordon. Jakt från ett motordrivet fordon är förbjuden. Du får inte använda fordon eller motordrivna anordningar för att leta efter vilt, följa efter det eller hindra dess flykt. Jaktförordningen gör undantag, bland annat för jakt från en båt om motorn stängts av och minst en minut har gått.
• Älg. Älgjakt får ske i licensområden och älgskötselområden, som länsstyrelsen registrerar. Utanför dem får jakten bara gälla älgkalv.
• Annans jaktområde. Utan lov får du inte locka vilt därifrån, till exempel med foder. Du får inte heller gå över området med jaktvapen eller fångstredskap utan jakträttshavarens lov. På vägar för allmänheten och i lovliga ärenden är det tillåtet. Har du hund med, ska den vara kopplad.
• Vapen och jaktmedel. Använd bara sådant som reglerna tillåter. Regler om vapen och förvaring finns på sidan Säker vapenhantering.

Vad är skyddsjakt?

Skyddsjakt betyder jakt för att hindra att vilt gör skada. Enligt jaktförordningen får jakträttshavare jaga vissa arter av det skälet, under tider som anges i en bilaga. Länsstyrelsen kan dessutom efter ansökan besluta om skyddsjakt på vissa däggdjur. Den som riskerar skada ansöker.

Vilka straff finns?

Straffen finns i 43–49 §§ jaktlagen. För straff krävs uppsåt (att du gör det medvetet) eller oaktsamhet (att du är oförsiktig). Ofta måste oaktsamheten vara grov. Vid jakt på fredat vilt räcker vanlig oaktsamhet.

• Jaktbrott. Straffet är böter eller som mest ett års fängelse. Det gäller till exempel olovlig jakt på annans jaktområde och jakt på fredat vilt.
• Grovt jaktbrott. Straffet är då fängelse i sex månader till fyra år. Domstolen väger bland annat in om metoden var särskilt plågsam och om du otillåtet använde ett motordrivet hjälpmedel. Den ser också på om viltet var hotat eller sällsynt och om jakten skedde av vana eller i stor omfattning.
• Jakthäleri. Det är straffbart att utan rätt ta hand om vilt från ett jaktbrott. Det gäller om du vet det eller har gott skäl att tro det. Jakthäleri straffas som jaktbrott.
• Bara böter. Vissa regelbrott ger endast böter, till exempel att ta sig över annans jaktområde med jaktvapen utan lov. Ringa fall straffas inte.
• Beslag. Vid bar gärning (mitt i brottet) kan jakträttshavaren ta i beslag viltet och egendom som kan förverkas eller vara bevis. Polis eller åklagare ska snabbt meddelas.
• Förverkande. Vilt som någon fått genom brottet ska som regel förverkas. Förverkas kan även redskap, fordon och annan egendom som användes vid brottet. Då krävs att det behövs för att hindra nya brott, eller att särskilda skäl finns.

Ord att kunna

Ord	Förklaring
Allmänt vatten	Finns bland annat i havet, Storsjön, Hjälmaren, Vättern och Vänern.
Licensområde	Område som registrerats av länsstyrelsen för älgjakt efter licens.
Älgskötselområde	Område som registrerats av länsstyrelsen, där älgjakt får ske utan licens.
Jakttillsynsman	Person som är utsedd att kontrollera att jaktreglerna följs.
Jakthäleri	Att utan rätt ta hand om vilt som kommer från ett jaktbrott.
Förverkande	Att vilt eller egendom som hör till brottet tas ifrån den som begick det.
Beslag	Att tillfälligt ta egendom som kan bli förverkad eller vara bevis.

Öva på jakt- och vapenlagstiftning