Sveriges moderna historia: från industri till informationssamhälle

Förr levde Sverige mest av jordbruk. Sedan växte industrin, och i dag arbetar de flesta med tjänster. Under samma tid blev Sverige en demokrati. Här är det viktigaste i Sveriges moderna historia.

Hur förändrade industrialiseringen Sverige?

Omkring år 1800 bodde cirka 2,3 miljoner människor i Sverige. Nio av tio levde på landsbygden. Under 1800-talet blev jordbruket effektivare. Många som inte ägde egen jord sökte sig då till städerna, där nya fabriker startade. När fabriker och industrier blir allt viktigare för ekonomin kallas det industrialisering.

Att allt fler bor i städer och tätorter kallas urbanisering. En tätort är ett område med hus nära varandra och minst 200 invånare. Kring år 1930 bodde ungefär hälften av svenskarna i tätorter.

Varför utvandrade så många till Amerika?

På 1860-talet var skördarna dåliga i Sverige. Det kallas missväxt. Den fick många svenskar att flytta utomlands.

Åren 1860–1930 utvandrade ungefär 1,4 miljoner människor från Sverige. De flesta åkte till Amerika. Ända fram till 1930 lämnade fler Sverige än som flyttade hit. Sedan 1930-talet flyttar i regel fler hit än härifrån.

Hur blev Sverige en demokrati?

Före 1866 bestod riksdagen av fyra stånd: adeln, prästerna, borgarna och bönderna. Ett stånd var en grupp i samhället med egna rättigheter. År 1866 fick Sverige i stället en riksdag med två kamrar, alltså två delar. Bara män fick rösta. De måste också äga en gård, ha en förmögenhet eller tjäna minst 800 kronor om året.

Runt år 1900 kämpade många för rösträtt, till exempel i folkrörelser och fackföreningar. En folkrörelse är en rörelse med många föreningar och medlemmar som arbetar för samma mål.

Viktiga steg mot demokrati:

• 1909: Riksdagen beslutade att män från 24 år skulle få rösta till andra kammaren, oavsett inkomst och förmögenhet. Men till exempel den som inte hade betalat skatt fick inte rösta. Inte heller den som fick hjälp av fattigvården, samhällets stöd till fattiga. Den regeln togs bort först 1945.
• 1913: En förening för kvinnors rösträtt började samla in namn. Över 350 000 personer skrev under. Namnen lämnades till riksdagen 1914.
• 1917: Kungen, Gustav V, gav ett löfte: han skulle inte längre blanda sig i vem som bildar regering. Det kallas parlamentarismens genombrott. Parlamentarism betyder att regeringen måste ha stöd av riksdagen för att få styra.
• 1918: Riksdagen sa ja i princip till allmän och lika rösträtt. Först gällde det de lokala och regionala valen våren 1919.
• 1919 och 1921: Riksdagen ändrade grundlagen i två beslut. Då fick kvinnor och män samma rösträtt också i valen till andra kammaren.
• 1921: Kvinnor röstade för första gången i ett riksdagsval. Fem kvinnor valdes in.

Länge kunde vuxna dessutom förklaras omyndiga, alltså inte räknas som vuxna enligt lagen. Då fick de inte rösta. Riksdagen tog bort den möjligheten 1989. Läs om hur Sverige styrs i dag och om rösträtten i dag.

Vad var folkhemmet?

År 1932 blev socialdemokraten Per Albin Hansson statsminister. Redan 1928 hade han talat om folkhemmet. Med det menades ett samhälle där staten tar större ansvar för att människor har det bra.

År 1935 beslutades en ny lag om folkpension, en pension från staten till äldre. År 1938 beslutades att alla anställda skulle få två veckors semester. Riksdagen bestämde 1950 att alla barn skulle gå nio år i skolan. År 1960 infördes ATP, en extra pension som byggde på hur mycket man hade tjänat. År 1962 beslutade riksdagen att införa grundskolan, en gemensam skola för alla barn. Läs om välfärden i dag.

Sverige under världskrigen och kalla kriget

Sverige deltog inte i något av världskrigen. Den 1 september 1939 började kriget mellan Tyskland och Polen. Samma dag förklarade regeringen att Sverige skulle vara neutralt, alltså inte ta ställning för någon sida. I december 1939 bildade fyra partier en samlingsregering, alltså en regering där flera stora partier styr tillsammans. Åren 1940–1943 fick tyska soldater åka med svenska tåg till och från det ockuperade Norge.

Sverige tog också emot många som flydde undan kriget. Omkring 70 000 barn från Finland flyttades hit för att vara i säkerhet. Hösten 1943 flydde cirka 7 000 judar från Danmark över Öresund, med hjälp av danska och svenska fiskare. I april 1945 började hjälporganisationen Röda Korsets vita bussar komma till Sverige. De hade hämtat befriade fångar ur nazisternas koncentrationsläger, fångläger där många dödades.

Efter andra världskriget kom kalla kriget. Då stod två block mot varandra, ett lett av USA och ett av Sovjetunionen. Sverige gick inte med i någon militär allians, alltså ett avtal om att försvara varandra. Målet var att Sverige skulle kunna vara neutralt om det blev krig. Politiken brukar sammanfattas med orden ”alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig”. Läs om Sverige och omvärlden i dag, till exempel EU och Nato.

Efter kriget: rekordåren och miljonprogrammet

Sveriges fabriker var inte förstörda efter kriget, medan stora delar av Europa skulle byggas upp igen. Ekonomin växte snabbt i många år. Den tiden brukar kallas rekordåren. Tillväxten var särskilt hög i början av 1960-talet, i snitt runt 5 procent om året.

Industrin saknade arbetare. Därför sökte Sverige arbetskraft i Norden och i länder som Italien, Tyskland och Jugoslavien. Att flytta till ett annat land för att arbeta kallas arbetskraftsinvandring. Åren 1945–1990 flyttade ungefär 500 000 finnar till Sverige.

Det rådde också bostadsbrist, alltså att det fanns för få bostäder. Fler flyttade till städerna, befolkningen växte och lönerna steg. Under åren 1965–1974 byggdes drygt en miljon bostäder. Den perioden kallas miljonprogrammet.

Kriser på 1970- och 1990-talen

Industrin fick stora problem på 1970-talet. Lönerna steg snabbt, och oljan blev mycket dyrare. Därför blev svenska varor dyra att tillverka. Värst var industrikrisen 1977. Då minskade Sveriges BNP, alltså värdet av allt som produceras i landet.

I början av 1990-talet kom en ny kris, och BNP minskade flera år i rad. Kronan hade då en fast kurs, alltså ett bestämt värde mot andra valutor. Hösten 1992 försökte Riksbanken, Sveriges centralbank, försvara kronans värde. Under några dagar höjde Riksbanken en av sina räntor till 500 procent. Det räckte inte, och kronan fick en flytande kurs. Då bestäms värdet av marknaden.

Från industrisamhälle till informationssamhälle

I mitten av 1960-talet stod tjänster för 45 procent av värdet i ekonomin. År 2015 var andelen 70 procent. Tjänster är arbete där man inte tillverkar varor, till exempel inom vården och skolan.

I ett informationssamhälle är IT, alltså datorer och internet, en viktig del av arbete och vardag. År 2000 föreslog regeringen målet att Sverige ”som första land blir ett informationssamhälle för alla”.

Vill du veta vad mer som ingår i provet? Läs vad medborgarskapsprovet innehåller och så pluggar du inför provet.

Ord att kunna

Ord	Betyder
Industrialisering	När fabriker och industrier blir allt viktigare för ekonomin
Urbanisering	När allt fler människor flyttar till städer
Utvandra	Lämna sitt hemland för att leva i ett annat land
Folkrörelse	En rörelse med många föreningar och medlemmar som arbetar för samma mål
Allmän och lika rösträtt	Alla vuxna får rösta, och alla har en röst var
Parlamentarism	Regeringen måste ha stöd av riksdagen för att få styra
Folkhemmet	Idén om ett samhälle där staten tar större ansvar för människors liv
Neutral	Ett land som står utanför ett krig och inte väljer sida
Miljonprogrammet	Bostadsbyggandet åren 1965–1974, då drygt en miljon bostäder byggdes