Ämne
Val i Sverige: rösträtt, röstning och partier
Vem får rösta i vilket val, hur du röstar, hur platserna fördelas och vad partierna gör. Enkelt förklarat inför medborgarskapsprovet.
I Sverige väljer folket sina politiker i allmänna val. Du röstar på ett parti, och du kan också rösta på en person i partiet. Här får du veta vem som får rösta, hur det går till och hur platserna delas mellan partierna.
Vilka val finns i Sverige?
Det finns fyra allmänna val:
- val till riksdagen;
- val till regionfullmäktige, regionens folkvalda församling;
- val till kommunfullmäktige, kommunens folkvalda församling;
- val till Europaparlamentet, EU:s folkvalda församling.
De tre första valen hålls samma dag vart fjärde år, i september. Valet till Europaparlamentet hålls vart femte år.
Valen genomförs av Valmyndigheten, den statliga myndighet som har ansvar för val. Den gör det tillsammans med länsstyrelserna och kommunerna.
Vem har rösträtt i Sverige?
Rösträtt betyder att du får rösta. I alla val måste du ha fyllt 18 år senast på valdagen. I övrigt är reglerna olika för olika val. Folkbokförd betyder att du är registrerad hos Skatteverket som boende i Sverige.
| Val | Vem får rösta? |
|---|---|
| Riksdagen | Svenska medborgare som är eller har varit folkbokförda i Sverige. |
| Region och kommun | Svenska medborgare. Medborgare i andra EU-länder, Island och Norge. Medborgare i andra länder och personer utan medborgarskap. De måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år i rad före valdagen. Alla måste vara folkbokförda i den region eller kommun som valet gäller. |
| Europaparlamentet | Svenska medborgare som är eller har varit folkbokförda i Sverige. Medborgare i andra EU-länder som är folkbokförda här. De måste också ha anmält sig till röstlängden senast 30 dagar före valdagen. Röstlängden är listan över dem som får rösta. |
Bara svenska medborgare får rösta i riksdagsvalet. Svenska medborgare som har flyttat från Sverige och inte längre är folkbokförda här kallas utlandssvenskar. De får rösta i riksdagsvalet och i valet till Europaparlamentet. De får inte rösta i valen till kommun och region.
Lika, fria och hemliga val
- Lika: varje väljare har en röst, och alla röster väger lika mycket.
- Fria: ingen får styra hur du röstar. Det är frivilligt att rösta.
- Hemliga: ingen kan kräva att du berättar vilket parti du har valt.
Hur röstar man?
På valdagen röstar du i din vallokal. Vilken vallokal du hör till står på ditt röstkort. Du behöver inte ta med röstkortet. Men du måste kunna visa vem du är, till exempel med en id-handling.
Valsedlarna har olika färg för olika val:
| Val | Valsedelns färg |
|---|---|
| Riksdagen | Gul |
| Regionen | Blå |
| Kommunen | Vit |
| Europaparlamentet | Vit |
Du ska vara ensam bakom en skärm, en valskärm, när du gör i ordning din röst. För varje val lägger du en valsedel i ett kuvert. Valsedeln ska inte vikas, och kuvertet ska klistras igen.
I lokalen finns röstmottagare, personer som tar emot rösterna. Har du en funktionsnedsättning eller liknande kan du få hjälp av dem. Du får också ta med en egen hjälpare, men en röstmottagare ska alltid vara med. Röstmottagarna har tystnadsplikt, alltså får de inte berätta vad du har röstat på.
Personröst och att rösta blankt
Du röstar alltid i första hand på ett parti. Det finns tre sorters valsedlar:
- Namnvalsedel: partiets namn och en lista med partiets kandidater.
- Partivalsedel: bara partiets namn.
- Blank valsedel: en valsedel utan tryck, där du själv skriver partiets namn.
Vill du rösta på en viss person i partiet kan du personrösta. Du sätter då ett kryss för en kandidat på namnvalsedeln. Du kan också skriva kandidatens namn på en partivalsedel, eller partiets och kandidatens namn på en blank valsedel. Kryssar du ingen, räknas rösten bara för partiet.
I riksdagsvalet kan personröster flytta upp en kandidat på listan. Det kan ske om minst 5 procent av partiets väljare i valkretsen har personröstat på kandidaten.
Att rösta blankt är något annat. Det betyder att du lägger en helt tom valsedel i kuvertet. En sådan röst är ogiltig och påverkar inte hur platserna delas. Men antalet blanka röster redovisas när rösterna räknas samman.
Förtidsrösta och andra sätt att rösta
Du kan också rösta före valdagen. Det kallas att förtidsrösta. Vid valen i september kan du göra det från 18 dagar före valdagen, var som helst i landet. Ta med id-handling. Rösten skickas sedan till din vallokal och räknas där.
Det finns fler sätt att rösta:
- Bud: en annan person lämnar in din röst. Det gäller till exempel om du är sjuk, äldre eller har en funktionsnedsättning.
- Från utlandet: på många svenska ambassader och konsulat. Du kan också brevrösta, alltså skicka din röst med post.
Hur fördelas platserna efter valet?
En plats i riksdagen eller i ett fullmäktige kallas mandat. Sverige har ett proportionellt valsystem. Det betyder att platserna delas efter hur många röster partierna får. Får ett parti en fjärdedel av rösterna ska det få ungefär en fjärdedel av platserna.
Riksdagen har 349 platser. Av dem är 310 fasta mandat. De delas ut i varje valkrets. En valkrets är ett område av landet, ofta ett län, som väljer ett antal ledamöter. De övriga 39 är utjämningsmandat. De gör att varje partis andel av platserna stämmer så bra som möjligt med rösterna i hela landet.
Ett parti måste få en viss andel av rösterna för att få platser. Det kallas spärr:
| Val | Spärr |
|---|---|
| Riksdagen | 4 procent av rösterna i hela landet, eller 12 procent i en valkrets (då bara platser i den valkretsen) |
| Europaparlamentet | 4 procent |
| Regionfullmäktige | 3 procent |
| Kommunfullmäktige | 3 procent om kommunen har flera valkretsar, annars 2 procent |
Mer om riksdagen finns på sidan Hur styrs Sverige?.
Vad gör partierna?
I valen ställer partierna upp med kandidater. Partierna gör listor med sina kandidater och skickar in dem till Valmyndigheten. En kandidat måste ha rösträtt i valet och ha sagt ja till att stå på listan.
Ett parti kan registrera sitt namn och sin eventuella symbol hos Valmyndigheten. Då får inget annat parti använda ett liknande namn i valet. Anmälan ska ha stöd av personer med rösträtt, som skriver under. Det behövs 1 500 underskrifter för riksdagen, 100 för en region och 50 för en kommun. Ett parti som redan sitter i församlingen behöver inga underskrifter. Bara ett registrerat parti kan ha en låst lista. Då kan du bara rösta på de kandidater som partiet har anmält.
I riksdagen bildar ledamöter från samma parti en partigrupp. Den leds av en gruppledare. Partigrupperna brukar träffas på tisdagar. Där diskuterar ledamöterna vad partiet tycker i olika frågor. Ledamöterna röstar oftast som partiet, men de får rösta som de själva vill.
Hur många röstar i Sverige?
Valdeltagande betyder hur stor andel av dem med rösträtt som röstar. I riksdagsvalet 2026 var valdeltagandet 84,9 procent. Totalt röstade 6 834 413 personer.
Vill du veta mer om provet? Läs vad medborgarskapsprovet innehåller.
Ord att kunna
| Ord | Betyder |
|---|---|
| Rösträtt | Rätten att rösta i ett val |
| Folkbokförd | Registrerad hos Skatteverket som boende i Sverige |
| Valsedel | Papperet du röstar med |
| Personröst | En röst på en viss kandidat i partiet |
| Förtidsrösta | Att rösta före valdagen |
| Mandat | En plats i riksdagen eller i ett fullmäktige |
| Valkrets | Ett område, ofta ett län, som väljer ett antal ledamöter |
| Spärr | Den minsta andel röster ett parti behöver för att få platser |
| Valdeltagande | Hur stor andel av dem med rösträtt som röstar |
Exempelfrågor om val och partier
Så här ser frågorna ut. Svara i huvudet och öppna sedan svaret. Med ett gratis konto övar du på alla gratisfrågor och ser hur det går.
Exempelfråga 1
Får en person som inte är svensk medborgare rösta i något val i Sverige?
- ANej, bara svenska medborgare får rösta i Sverige
- BJa, i alla val, om personen bor i Sverige
- CJa, men bara i valet till riksdagen
- DJa, i kommun- och regionval, om vissa krav uppfylls
Visa svar och förklaring
Rätt svar: D. Ja, i kommun- och regionval, om vissa krav uppfylls
Bara svenska medborgare får rösta i riksdagsvalet. I val till kommun och region får också andra rösta: medborgare i EU-länder, Island och Norge, samt andra utländska medborgare som varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd. Alla måste också vara folkbokförda i kommunen.
Källa: www.val.se
Exempelfråga 2
Hur stor andel av rösterna i hela landet behöver ett parti som huvudregel för att komma in i riksdagen?
- AMinst 4 procent
- BMinst 1 procent
- CMinst 10 procent
- DDet finns ingen gräns
Visa svar och förklaring
Rätt svar: A. Minst 4 procent
Som huvudregel måste ett parti få minst 4 procent av rösterna i hela landet för att få platser i riksdagen. Det finns ett undantag: ett parti med minst 12 procent i en valkrets får dela på platserna där. Spärren finns för att riksdagen inte ska få alltför många små partier.
Källa: www.riksdagen.se
Exempelfråga 3
Vad betyder det att valen i Sverige är hemliga?
- AIngen har rätt att veta vad du röstar på
- BValdagen hålls hemlig
- CBara vissa personer får rösta
- DResultatet publiceras inte
Visa svar och förklaring
Rätt svar: A. Ingen har rätt att veta vad du röstar på
Valen i Sverige är allmänna, lika, fria och hemliga. Hemliga betyder att du röstar bakom en skärm och att ingen får kräva att du berättar vad du röstat på. Det skyddar dig från påtryckningar.
Källa: www.val.se
Exempelfråga 4
Ett nytt parti vill registrera sitt namn inför riksdagsvalet. Vad behöver partiet då?
- AEtt godkännande från regeringen och talmannen
- BMinst 4 procent av rösterna i det förra valet
- CStöd från minst 1 500 personer med rösträtt
- DStöd från minst 150 personer med rösträtt
Visa svar och förklaring
Rätt svar: C. Stöd från minst 1 500 personer med rösträtt
Ett parti kan anmäla sitt namn, sin partibeteckning, för registrering inför ett val. Ett parti som inte redan sitter i riksdagen måste då visa att minst 1 500 personer med rösträtt i hela landet stöder anmälan. De skriver under med namn och personnummer. För val till region- och kommunfullmäktige räcker stöd från 100 respektive 50 personer.
Källa: www.riksdagen.se
Exempelfråga 5
Vilken färg har valsedlarna i valet till riksdagen?
- AGul
- BBlå
- CVit
- DGrön
Visa svar och förklaring
Rätt svar: A. Gul
Valsedlarna har olika färger så att du ser vilket val de gäller. Gula valsedlar gäller riksdagen. Blå gäller regionen och vita gäller kommunen. I valet till Europaparlamentet är valsedlarna också vita.
Källa: www.val.se
Frågor i ämnet med förklaring och källa. Gratis konto.