Svenska högtider och traditioner, och religion i Sverige

Svenska högtider har olika bakgrund. De flesta helgdagarna kommer från den kristna kyrkans kalender, men några är inte religiösa. Nya högtider har kommit med människor som flyttat hit. Och i Sverige har alla religionsfrihet.

Vad betyder religionsfrihet?

Religionsfriheten skyddas i grundlagen regeringsformen. Där beskrivs den som "frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion" (2 kap. 1 §).

Man brukar tala om två sidor av religionsfriheten:

• Positiv religionsfrihet: du får bekänna dig till en religion, alltså säga att du tror på den. Du får också utöva den.
• Negativ religionsfrihet: du skyddas från att bli tvingad att utöva en viss religion.

Det allmänna, till exempel staten, kommunerna och myndigheterna, får inte tvinga dig att berätta vad du tror på. Ingen är heller skyldig att vara med i ett trossamfund. Det är en gemenskap med religiös verksamhet, till exempel gudstjänst, bön eller meditation. Är ett barn 12 år eller äldre? Då måste barnet självt säga ja för att gå med i eller gå ur ett trossamfund. Fler fri- och rättigheter finns på sidan om rättigheter och medier.

Svenska kyrkan och staten

Svenska kyrkan var länge en statskyrka, alltså en del av staten. År 1951 kom en lag om religionsfrihet. Den gav svenska medborgare rätt att lämna kyrkan utan att gå med i ett annat samfund.

Den 1 januari 2000 började lagen om Svenska kyrkan att gälla. Då slutade kyrkan att vara statskyrka och blev ett trossamfund bland alla andra. Lagen kallar Svenska kyrkan "ett evangelisk-lutherskt trossamfund". Det är en kristen kyrka som bröt med den katolska kyrkan på 1500-talet.

Enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter ska staten vara neutral och opartisk mot olika religioner. Den får inte bedöma vilken tro som är rätt.

Men några band finns kvar. Svenska kyrkan har fortfarande en egen lag. Medlemmarna betalar kyrkoavgift, och staten hjälper kyrkan att ta in den. Andra trossamfund kan ansöka om samma hjälp. De måste då bland annat vara registrerade hos en statlig myndighet. Enligt successionsordningen, grundlagen om vem som ärver tronen, ska statschefen vara "av den rena evangeliska läran". Det betyder en evangelisk-luthersk tro.

Vilka religioner finns i Sverige?

I Sverige finns många religioner. Staten ger bidrag till andra trossamfund än Svenska kyrkan. Bidragen hanteras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). MUCF har en lista över trossamfund med bidrag, med siffror för 2024. Där finns till exempel Romersk-katolska kyrkan, flera ortodoxa kyrkor, muslimska samfund, Judiska centralrådet och Sveriges Buddhistiska Gemenskap.

En ny lag om statsbidrag gäller sedan 1 januari 2025. I dag (2026) behöver ett trossamfund bland annat minst 2 500 betjänade som bor i Sverige. Betjänade är medlemmar eller personer som regelbundet är med i verksamheten. Samfundet ska också ha haft verksamhet i Sverige i minst fem år. Ett samfund som använder våld, diskriminerar eller motarbetar demokratin får som regel inget bidrag.

Även andra religioner har högtider. Judar firar pesach, den judiska påsken, ungefär i april. Enligt judisk tradition påminner högtiden om hur judarna lämnade slaveriet i Egypten. Ordet påsk kommer från pesach.

Vilka dagar är helgdagar i Sverige?

Vilka dagar som är allmänna helgdagar står i lagen om allmänna helgdagar (1989:253). Alla söndagar är helgdagar. Lagen räknar också upp de här dagarna:

Helgdag	När
Nyårsdagen	1 januari
Trettondedag jul	6 januari
Långfredagen	Fredagen före påskdagen
Påskdagen	Söndagen efter den första fullmånen från och med 21 mars
Annandag påsk	Dagen efter påskdagen
Första maj	1 maj
Kristi himmelsfärdsdag	Sjätte torsdagen efter påskdagen
Pingstdagen	Sjunde söndagen efter påskdagen
Nationaldagen	6 juni
Midsommardagen	Lördagen mellan 20 och 26 juni
Alla helgons dag	Lördagen mellan 31 oktober och 6 november
Juldagen	25 december
Annandag jul	26 december

Julafton och midsommarafton står inte i lagen, men det är då det stora firandet sker.

De flesta helgdagarna hör till kyrkoåret, den kristna kyrkans kalender. Två är helt sekulära, alltså inte religiösa. Första maj blev helgdag 1939. Det är arbetarrörelsens dag. Många går i demonstrationståg, till exempel om löner och välfärd. Nationaldagen den 6 juni blev helgdag 2005. Läs mer om den på sidan om landet Sverige.

Svenska högtider och traditioner under året

Flera högtider har kristen bakgrund, men många firar dem utan koppling till kyrkan. Påsken är till exempel för många en ledig tid med släkt och vänner.

Mörka vintern. Runt den 1 december är det första advent, och då börjar kyrkoåret. Ordet advent är latin och betyder ankomst. Många tänder ett nytt ljus i adventsljusstaken på var och en av de fyra adventssöndagarna. Den 13 december är det lucia. Då går luciatåg med sång, till exempel på sjukhus, i kyrkor och i skolor. Lucia har vita kläder och ljus i håret.

Julen. Kristna firar att Jesus föddes. I Sverige och övriga Norden är julafton, dagen före juldagen, den viktigaste dagen. Många äter julmat, och klockan 15 ser många Kalle Anka på tv.

Våren. På påskdagen firar kristna att Jesus uppstod. Det betyder att han enligt kristen tro blev levande igen. Många tar in påskris. Kvällen den 30 april är det valborgsmässoafton. Då tänds eldar på många orter, och man hälsar våren med sång. Studenterna i Uppsala och Lund firar extra stort.

Sommaren. I slutet av juni är det midsommar, en fest för att sommaren är här. Midsommarafton är fredagen före midsommardagen. Många sjunger Små grodorna och andra sånglekar kring midsommarstången. På bordet står ofta sill och färskpotatis. I Norden har bara Sverige och Finland en helgdag för midsommar.

Hösten. På alla helgons dag minns många sina döda och tänder ljus på deras gravar.

Nya traditioner i Sverige

Traditioner ändras. Julgranen kom hit från Tyskland på 1800-talet. Halloween, en amerikansk fest den 31 oktober, har blivit vanlig i Sverige de senaste åren.

Människor som flyttat till Sverige har tagit med sig sina högtider. Isof, Institutet för språk och folkminnen, skriver att många här nu firar flera av dem. Två exempel:

• Nouruz är persiskt nyår och newroz kurdiskt nyår. De firas den 21 mars, och firandet är inte religiöst. För många afghaner, kurder och perser är det årets viktigaste högtid.
• Id al-fitr, som också stavas eid, är festen när den muslimska fastemånaden ramadan är slut. Den firas i tre dagar. Många ber tillsammans i moskén, och det är vanligt att ge bort id-kakor.

Under ramadan äter och dricker många muslimer inget från soluppgång till solnedgång. Det finns undantag, till exempel för barn och för den som är sjuk. Den muslimska kalendern följer månen. Därför kommer ramadan ungefär elva dagar tidigare varje år.

Vill du veta vad mer som ingår i provet? Läs vad medborgarskapsprovet innehåller och så pluggar du inför provet.

Ord att kunna

Ord	Betyder
Religionsfrihet	Rätt att utöva en religion, och skydd mot att tvingas till en religion
Trossamfund	En gemenskap med religiös verksamhet, till exempel en kyrka
Statskyrka	En kyrka som är en del av staten. Svenska kyrkan var det fram till år 2000.
Sekulär	Inte religiös, till exempel en helgdag utan religiös bakgrund
Kyrkoåret	Den kristna kyrkans kalender, som börjar första advent
Fasta	Att låta bli att äta och dricka under en viss tid