Mänskliga rättigheter i Sverige: frihet, jämställdhet och fria medier

Mänskliga rättigheter gäller alla människor, var de än bor. I Sverige skyddas de av grundlagarna och av andra lagar. Här är det viktigaste om rättigheter, jämställdhet, minoriteter och fria medier.

Vad är mänskliga rättigheter?

De mänskliga rättigheterna är universella. Det betyder att de gäller för alla människor i hela världen. Alla har samma värde och samma rättigheter.

Rättigheterna begränsar statens makt över människor. Staten ska också skydda människor när andra kränker deras rättigheter.

År 1948, efter andra världskriget, antog FN en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. I förklaringen lovade länderna inte att följa den. Därför kom sedan konventioner, alltså avtal mellan länder. Ett land som ansluter sig till en konvention lovar att följa den. Europakonventionen om mänskliga rättigheter är svensk lag sedan 1995.

I Sverige står många rättigheter i regeringsformen, en av de fyra grundlagarna. Där står till exempel att:

• du får gå på möten och demonstrationer och bilda föreningar, till exempel partier;
• ingen myndighet får tvinga dig att berätta vilken politisk eller religiös åsikt du har;
• dödsstraff, kroppsstraff och tortyr är förbjudna.

Där står också att alla har religionsfrihet. Läs mer om det på sidan om religion och traditioner.

Om dina rättigheter kränks kan du vända dig till Justitieombudsmannen (JO), som granskar myndigheterna, eller ofta till en domstol. Får du inte hjälp i Sverige kan du klaga till FN eller Europadomstolen, en europeisk domstol för mänskliga rättigheter.

Diskriminering och diskrimineringsgrunderna

Diskriminering betyder att någon missgynnas, alltså behandlas sämre, eller kränks. Enligt diskrimineringslagen ska det ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Ett undantag är sexuella trakasserier. Där behövs inget sådant samband.

Lagen gäller inom vissa områden, till exempel arbetslivet, utbildning, vården och när du söker bostad. Det som händer mellan privatpersoner, till exempel grannar eller släktingar, omfattas som regel inte.

Myndigheten Diskrimineringsombudsmannen (DO) kontrollerar att lagen följs. Du kan anmäla diskriminering till DO. Gäller det jobbet och du är med i ett fackförbund, ska du först kontakta facket.

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Sveriges mål för jämställdhet är samma makt för kvinnor och män att forma samhället och sina egna liv.

Målet har i dag (2026) sju delmål. De handlar bland annat om ekonomi, utbildning, hälsa och obetalt arbete i hemmet. Två delmål handlar om våld. Det ena är bland annat att mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska upphöra. Det andra är att hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra.

Våld i en familj eller i en relation är inte en privatsak. Det är ett brott. Du kan anmäla till polisen på telefon 114 14. Ring 112 om något händer just nu.

Barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter kallas barnkonventionen. FN antog den 1989. Den 1 januari 2020 blev den svensk lag. Enligt konventionen är alla under 18 år barn.

Några viktiga tankar i barnkonventionen:

• alla barn har samma rättigheter, utan diskriminering;
• vid alla åtgärder som rör barn ska man i första hand tänka på barnets bästa;
• barn har rätt att överleva och utvecklas;
• barn har rätt att säga vad de tycker. Deras åsikt får större vikt ju äldre och mognare de är.

Föräldrabalken säger att barn har rätt till omvårdnad och trygghet. Barn får inte straffas med våld, till exempel slag, eller behandlas på andra sätt som kränker dem.

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Sverige har fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Det finns också fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

År 2000 anslöt sig Sverige till två europeiska avtal som skyddar minoriteterna och deras språk. Samerna är dessutom ett urfolk. Det betyder att de bodde här innan dagens stat bildades. Riksdagen erkände det 1977. Sedan 2011 nämns samerna som ett folk i grundlagen.

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk säger att samhället har ett särskilt ansvar för språken. Minoriteterna ska kunna behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barnens språk och kulturella identitet ska stödjas särskilt. Vissa kommuner ingår i ett så kallat förvaltningsområde för finska, meänkieli eller samiska. Där har du rätt att använda språket när du har ett ärende hos en myndighet.

Yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighetsprincipen

Yttrandefrihet betyder att du får säga och skriva vad du tycker. Två grundlagar ger den ett särskilt skydd i medierna. Tryckfrihetsförordningen gäller tryckt text, till exempel böcker och tidningar. Yttrandefrihetsgrundlagen gäller bland annat radio, tv, film och inspelningar. Den gäller också vissa webbplatser, till exempel nyhetssajter.

• Ingen censur. En myndighet får inte granska en tidning eller ett program innan det publiceras.
• Friheten har gränser. Det är till exempel brott att förtala eller hota någon. Hets mot folkgrupp är också ett brott. Det betyder att hota eller visa förakt för en grupp, till exempel på grund av hudfärg eller religion.
• Meddelarfrihet. Alla får som regel lämna uppgifter till medierna för att de ska publiceras. Källan får vara anonym. Medierna får inte avslöja vem källan är, med vissa undantag. Myndigheter får som regel inte försöka ta reda på det.

Offentlighetsprincipen betyder att alla har rätt att läsa allmänna handlingar. En handling är allmän om den finns hos en myndighet och har kommit in dit eller gjorts klar där. Du behöver oftast inte säga vem du är eller varför du vill läsa en handling. Myndigheten får bara fråga om det behövs för att avgöra om handlingen kan lämnas ut.

Vissa uppgifter är hemliga. Det kallas sekretess. Sekretess får bara gälla av vissa skäl, till exempel för att skydda rikets säkerhet eller enskilda personers privatliv och ekonomi. Sådana uppgifter lämnas inte ut.

Fria medier och källkritik

Fria medier är viktiga i en demokrati. De ger information och granskar samhället. Då kan människor bilda sina egna åsikter. Enligt regeringen behövs därför många olika medier av hög kvalitet.

Svenska tidningar och radio- och tv-kanaler har som regel en ansvarig utgivare. Utgivaren bestämmer vad som publiceras. Är innehållet ett brott, till exempel förtal, har utgivaren ensam det juridiska ansvaret. Radio och tv i allmänhetens tjänst kallas public service. Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion har i uppdrag att göra public service. Det betalas med en särskild avgift, public service-avgiften.

Källkritik betyder att du granskar information innan du tror på den. Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) råder dig att fråga vem som står bakom informationen och vad den vill uppnå. Var försiktig om en nyhet bara finns i en enda källa. Jämför med andra källor.

Var också vaksam på det som gör dig mycket arg eller rädd. Starka känslor kan göra det svårare att skilja åsikter från fakta. Många tror dessutom lättare på det som stämmer med deras egen åsikt. Det kallas bekräftelsebias.

Vill du veta vad mer som ingår i provet? Läs vad medborgarskapsprovet innehåller och så pluggar du inför provet.

Ord att kunna

Ord	Betyder
Mänskliga rättigheter	Rättigheter som gäller för alla människor
Diskriminering	Att någon behandlas sämre eller kränks, till exempel på grund av kön eller ålder
Jämställdhet	Att kvinnor och män har samma makt och möjligheter
Nationell minoritet	En av fem grupper med särskilt skydd i lagen, till exempel samer
Urfolk	Ett folk som levde i ett område innan dagens stat bildades, som samerna
Sekretess	Regler om att vissa uppgifter är hemliga
Källkritik	Att granska information innan du tror på den