Lag och rätt i Sverige: polis, domstolar och straff

I Sverige gäller samma lagar för alla. Polisen utreder brott, åklagaren väcker åtal och domstolen dömer. Här får du veta hur det går till, vilka rättigheter du har som misstänkt och vad allemansrätten betyder.

Vem gör vad i rättsväsendet?

Ett brott är en handling som är förbjuden i lag och som kan ge straff. Polis, åklagare, domstolar och kriminalvård kallas tillsammans för rättsväsendet.

Myndighet	Uppgift
Polisen	Förebygger brott, ingriper när något händer och utreder brott
Åklagaren	Leder utredningar av brott, väcker åtal och för talan i domstolen
Domstolen	Prövar om den åtalade är skyldig och bestämmer påföljden
Kriminalvården	Har hand om häkten och fängelser och ser till att domar genomförs

En påföljd är det som domstolen dömer ut för ett brott, till exempel böter eller fängelse.

Polisen: ring 112 eller 114 14

Polisen ska se till att det är ordning och säkerhet i samhället. Polisen ska också ge skydd och hjälp.

• Ring 112 om ett brott händer just nu eller om polisen behöver komma snabbt.
• Ring 114 14 för att kontakta polisen när det inte är bråttom.

Polisen kan gripa en person som misstänks för ett brott. Efter gripandet beslutar en åklagare om personen ska anhållas, alltså hållas kvar. Bara en domstol kan besluta att personen ska häktas och sitta kvar i häkte. Om åklagaren begär häktning, ska domstolen hålla en förhandling senast fyra dygn efter att personen greps eller anhölls.

Så går ett brottmål till

Ett brottmål är ett mål där någon är åtalad för brott. Så här brukar det gå till:

1. Anmälan. Någon anmäler ett brott till polisen. Polisen kan också själv upptäcka brott.
2. Förundersökning. Brottet utreds. Man tar reda på vad som har hänt, vem som kan ha gjort det och om bevisen räcker. En åklagare leder utredningen. Vid vissa mindre allvarliga brott leder polisen den.
3. Åtal. Om bevisen räcker ska åklagaren väcka åtal. Då får domstolen pröva saken. Åklagaren ska vara objektiv. Det betyder att åklagaren också ska utreda det som talar för den misstänkte.
4. Rättegång. Tingsrätten håller en förhandling. Åklagaren, den åtalade och vittnen kommer dit. Det är åklagaren som måste bevisa brottet.
5. Dom. Domstolen kommer fram till om brottet är bevisat. Är den åtalade skyldig, bestämmer domstolen påföljden.
6. Överklagande. Den som inte är nöjd med domen kan överklaga till hovrätten. Det ska göras inom tre veckor. Om ingen överklagar i tid, får domen laga kraft. Då står domen fast och kan inte längre ändras.

Domstolarna: tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen

De allmänna domstolarna dömer i brottmål. De finns i tre nivåer:

Domstol	Vad den gör
Tingsrätt	Första domstol i de flesta mål
Hovrätt	Tar oftast upp målet igen om någon överklagar tingsrättens dom
Högsta domstolen (HD)	Sista steget. Hit kan man överklaga hovrättens dom

HD tar bara upp ett mål om den ger prövningstillstånd. Det ges främst när HD:s dom kan visa hur lagen ska användas i andra mål.

Vid en rättegång i ett brottmål dömer tingsrätten som huvudregel med en juristdomare och tre nämndemän. Vid vissa lindriga brott kan en domare döma ensam. Nämndemän är inte yrkesdomare. Kommunfullmäktige väljer nämndemännen till tingsrätten.

Det finns också förvaltningsdomstolar: förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen. Om du tycker att en myndighet har fattat fel beslut kan du ofta överklaga till förvaltningsrätten. Migrationsdomstolarna hör också till förvaltningsdomstolarna.

Rättssäkerhet: dina rättigheter om du misstänks

Rättssäkerhet betyder att lagarna ska vara tydliga. En person kan bara dömas om det finns stöd i lagen och tillräckliga bevis. Det skyddar alla, också den som misstänks för ett brott. Några viktiga regler:

• Alla är lika inför lagen. Domstolar och myndigheter ska behandla alla lika och får inte gynna någon.
• Du räknas som oskyldig tills en domstol har dömt dig. Du behöver inte bevisa att du är oskyldig.
• Du får ha en försvarare, oftast en advokat. Är du anhållen eller häktad ska domstolen utse en offentlig försvarare om du ber om det.
• Du har rätt till tolk utan kostnad om du inte förstår språket i domstolen.
• Rättegången ska vara rättvis. I regeringsformen står det: "En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid." Förhandlingar i domstol ska som huvudregel vara offentliga.
• Domstolarna är självständiga. Riksdagen, regeringen och myndigheter får inte styra hur en domstol dömer i ett mål.

Regeringsformen är en av Sveriges grundlagar. Läs mer om grundlagarna på sidan om demokrati och hur Sverige styrs. Om diskriminering, barnets rättigheter och jämställdhet kan du läsa på sidan om rättigheter och medier.

Straffmyndig: från vilken ålder kan man dömas?

Det som räknas är åldern när brottet begicks. Huvudregeln är att ett brott som begås före 15 års ålder inte kan ge påföljd. Man blir alltså straffmyndig när man fyller 15 år.

Sedan den 10 september 2026 finns ett tillfälligt undantag för 14-åringar. Den som begår ett mycket allvarligt brott vid 14 års ålder kan dömas till påföljd. Det gäller brott där det lägsta straffet i lagen är fängelse i fyra år eller mer. Det gäller också försök, förberedelse eller stämpling till sådana brott. Stämpling betyder till exempel att man kommer överens med någon om att ett brott ska begås. Undantaget gäller brott som begås före den 10 september 2031.

Straffmyndig är inte samma sak som myndig. Myndig blir man när man fyller 18 år.

Allemansrätten: naturen är till för alla

Med allemansrätten får du röra dig fritt i naturen, nästan överallt. Det gäller även mark som någon annan äger. Allemansrätten nämns i regeringsformen, en av grundlagarna. Den ger dig också skyldigheter. Du ska visa hänsyn till människor, djur och natur.

Det här får du	Det här får du inte
Gå, cykla och åka skidor i skog och mark	Vara nära ett hus där någon bor (i hemfridszonen) utan att fråga
Plocka bär och svamp	Gå på en åker där det växer grödor
Sova i tält någon enstaka natt	Elda när det är eldningsförbud
Elda med pinnar och kottar från marken, där det är tillåtet att elda	Ta grenar eller näver från levande träd, eller använda omkullfallna träd som ved

Området närmast ett bostadshus eller fritidshus kallas hemfridszon. Där ska de boende få vara ifred. Det finns ingen fast regel för hur stor den är. Vill du stanna, till exempel för att tälta, ska du hålla ett större avstånd till huset.

Kolla alltid om det är eldningsförbud. Länsstyrelsen eller kommunen beslutar om det, till exempel när det är torrt. Om du eldar får elden inte sprida sig. Släck den helt innan du går.

Vill du veta vad mer som ingår i provet? Läs vad medborgarskapsprovet innehåller och så pluggar du inför provet.

Ord att kunna

Ord	Betyder
Åklagare	Den som leder utredningar av brott och väcker åtal
Åtal	När åklagaren ber domstolen att pröva om någon har begått ett brott
Förundersökning	Utredningen av ett brott, innan åklagaren beslutar om åtal
Nämndeman	En person som inte är yrkesdomare men är med och dömer
Överklaga	Att begära att en högre domstol prövar ett beslut eller en dom
Straffmyndig	Gammal nog när brottet begicks för att kunna dömas, i regel 15 år
Allemansrätt	Rätten för alla att vara i naturen, med ansvar att visa hänsyn
Hemfridszon	Området närmast ett hus, där de boende ska slippa bli störda