Sverige och omvärlden: Norden, EU, FN och Nato

Sverige samarbetar nära med andra länder. Sverige är med i Nordiska rådet, EU och FN, och sedan 2024 också i försvarsalliansen Nato. Här får du veta vad samarbetena betyder och hur Sverige försvaras.

Hur samarbetar de nordiska länderna?

Norden är Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. Dit hör också Färöarna, Åland och Grönland. De är självstyrande områden, alltså bestämmer de själva över många egna frågor.

Länderna samarbetar i Nordiska rådet, som bildades 1952. Där möts politiker från ländernas parlament, alltså deras folkvalda församlingar, och från regeringarna. Rådet arbetar bland annat mot gränshinder. Det är regler som gör det krångligt att till exempel bo i Sverige och arbeta i Norge.

Är du medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge får du bosätta dig i Sverige utan att söka tillstånd.

När gick Sverige med i EU?

EU står för Europeiska unionen. I dag (2026) är 27 länder i Europa medlemmar. Sverige blev medlem 1995, efter en folkomröstning hösten 1994. I en folkomröstning röstar väljarna om en enda fråga, inte om partier.

Förslag till nya EU-lagar kommer oftast från EU-kommissionen. Kommissionen har en ledamot från varje EU-land. I de flesta fall beslutar sedan Europaparlamentet och ministerrådet om förslaget tillsammans. Europaparlamentet består av politiker som väljs av folket i EU-länderna. I ministerrådet möts en minister från varje lands regering. Hur du röstar i valet till Europaparlamentet står på sidan Val i Sverige.

Vad bestämmer EU över?

EU:s makt är olika stor i olika frågor. Handeln med länder utanför EU beslutar EU-länderna bara gemensamt. Transporter och energi är exempel på frågor där makten är delad mellan EU och länderna.

Andra frågor bestämmer varje land helt själv, till exempel socialförsäkringar och barnbidrag. I Sverige beslutar riksdagen och regeringen om dem.

Vilka är EU:s fyra friheter?

EU-länderna har en gemensam inre marknad. Där gäller samma regler för handel i alla länderna. Varor, personer, tjänster och kapital (pengar) ska kunna röra sig fritt mellan länderna. De brukar kallas de fyra friheterna. Island, Liechtenstein och Norge deltar också i den inre marknaden. De är med i EES, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Som EU-medborgare får du stanna tre månader i andra EU-länder utan några krav. För en längre tid behöver du i regel ett arbete, studier eller pengar att leva på.

Sverige är också med i Schengen. Där har länderna i regel ingen passkontroll vid gränserna mot varandra. Ett land får tillfälligt kontrollera gränsen igen om säkerheten kräver det. Svenska medborgare ska ändå ha pass eller nationellt id-kort med sig på resor i EU. Körkort och vanliga id-kort räcker inte.

Har Sverige euro?

Nej. Euro är EU:s gemensamma valuta, men alla EU-länder använder den inte. År 2003 hölls en folkomröstning om euron. Fler röstade nej än ja. Sveriges valuta är kronan.

Vad gör Europarådet och FN?

Europarådet är en annan organisation än EU. Det arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter. Länderna skriver under avtal, så kallade konventioner, och lovar att följa dem. Sverige var ett av länderna som startade Europarådet 1949. I dag (2026) har det 46 medlemsländer. Läs mer om mänskliga rättigheter på sidan om rättigheter och medier.

FN, Förenta nationerna, grundades 1945. Sverige har varit medlem sedan 1946. FN:s uppgifter är bland annat att hålla freden mellan länder och få dem att samarbeta. Sverige har i många år deltagit i FN:s fredsbevarande insatser. Där hjälper bland annat soldater till att hålla freden i ett område.

Hur fungerar Sveriges bistånd?

Sverige ger bistånd, alltså stöd till människor i andra länder. Biståndet sköts bland annat av Sida, en myndighet som arbetar på uppdrag av riksdagen och regeringen. Biståndet ska minska fattigdomen. Människor som är fattiga eller förtryckta ska få bättre levnadsvillkor. Sida arbetar på två sätt:

• utvecklingssamarbete, som pågår under lång tid;
• humanitärt bistånd, snabb hjälp till människor som drabbats av krig eller en katastrof.

Pengarna kommer från skatten. Riksdagen bestämmer hur mycket biståndet får när den beslutar om statens budget.

Varför gick Sverige med i Nato?

Nato är en försvarsallians i Europa och Nordamerika, alltså en grupp länder som har lovat att försvara varandra. I dag (2026) är 32 länder med. Enligt artikel 5 i Natos avtal räknas ett väpnat angrepp mot ett av länderna som ett angrepp mot alla.

I många år var Sverige alliansfritt. Under kalla kriget löd politiken så här: inga militära allianser i fred, så att Sverige kunde vara neutralt i krig. Enligt regeringen lades grunden till den politiken redan 1812. Mer om kalla kriget finns på sidan om Sveriges moderna historia.

Efter kalla kriget samarbetade Sverige allt mer med andra länder om säkerhet. År 1994 blev Sverige partner till Nato i Partnerskap för fred. Det är ett samarbete mellan Nato och länder utanför Nato. I maj 2022 ansökte Sverige om medlemskap. Regeringen förklarade varför: säkerhetsläget runt Sverige hade blivit mycket sämre, främst genom Rysslands storskaliga anfall mot Ukraina. Ett medlemskap var enligt regeringen det bästa sättet att skydda Sverige. Den 7 mars 2024 blev Sverige medlem fullt ut.

Vad är totalförsvar?

Totalförsvaret ska förbereda Sverige för krig. Det har två delar:

• Militärt försvar. Det sköts främst av Försvarsmakten, myndigheten för Sveriges militär. Dess huvuduppgift är att skydda landet om någon anfaller Sverige med vapen.
• Civilt försvar. Det är hela samhällets förmåga att klara sig om det blir krig eller hot om krig. Alla behöver förbereda sig: du själv, företag, kommuner, regioner och myndigheter. Myndigheten för civilt försvar (MCF) ansvarar särskilt för det civila försvaret.

Du kan själv planera för att klara dig en period om strömmen går, vattnet inte kommer eller butikerna stänger.

Totalförsvarsplikt och värnplikt

Totalförsvarsplikt betyder att du kan bli skyldig att göra en uppgift i totalförsvaret. Den gäller från början av det år du fyller 16 till slutet av det år du fyller 70. Den gäller svenska medborgare och alla andra som bor i Sverige.

Värnplikt är militär utbildning och tjänst hos Försvarsmakten. Den gäller bara svenska medborgare. Sedan 2010 gäller samma regler för kvinnor och män. Mönstring och värnplikt används bara när regeringen har beslutat det. Ett sådant beslut kom 2017. Sedan 2018 är det åter en plikt att göra grundutbildning, den första militära utbildningen.

Mönstring är tester och undersökningar som visar om du passar för värnplikt. Den görs hos myndigheten Totalförsvarets plikt- och prövningsverk. Svenska medborgare kan kallas från det år de fyller 18. Blir du medborgare senare gäller det från den dagen. Efter det år du fyller 24 behöver du i regel inte mönstra. Alla kallas inte. Grundutbildningen är i dag (2026) mellan 6 och 15 månader lång.

Vill du veta vad mer som ingår i provet? Läs vad medborgarskapsprovet innehåller.

Ord att kunna

Ord	Betyder
Norden	Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island, med Färöarna, Åland och Grönland
Folkomröstning	En omröstning där väljarna röstar om en enda fråga, inte om partier
Inre marknad	EU-ländernas gemensamma marknad, med samma regler för handel
Schengen	Ett samarbete där länderna i regel inte har passkontroll vid gränserna mot varandra
Bistånd	Stöd till människor i andra länder, till exempel vid fattigdom eller katastrofer
Alliansfri	Att inte vara med i någon militär allians
Totalförsvar	Militärt och civilt försvar tillsammans
Värnplikt	Skyldighet för svenska medborgare att göra militär tjänst hos Försvarsmakten